ABC Nättidning för nyfikna föräldrar

 

 

Arkiv

tillbaka till hälsa

oktober 2000

Evolutionsmedicin:

Ett nytt perspektiv på frammarsch

Evolutionsmedicin (eller darwinistisk medicin) studerar kroppen och hälsan utifrån ett evolutionärt perspektiv.
Istället för att svara på frågor om vad som händer när kroppen blir sjuk ställer evolutionsmedicin frågor om varför kroppen blir sjuk -och varför kroppen reagerar som den gör vid ohälsa. Kan reaktionen vara ett försvar?

 

Genom att ställa frågor om ohälsa från ett annat perspektiv hoppas evolutionsmedicin kunna ge större förståelse för sjukdomar och ge oss fler möjligheter att förbättra vår hälsa och förebygga sjukdom. Evolutionsmedicin ger också modern medicin en möjlighet att se mer holistiskt på människan då den ser människan i ett större sammanhang av livsstil och biologiska förväntningar.

Två läkare inom området Randolph M. Nesse (läkare och psykiatriker) och George C. Williams (professor i ekologi och evolution) har skrivit en gemensam bok Evolution and Healing: The New Science of Darwinian Medicine som på ett lättfattligt sätt tar upp den forskning som pågår i området. Här följer några frågeställningar ur boken:

Graviditetsillamående
Nesse och Williams tar upp Margie Profets omdiskuterade teori om graviditetsillamående. Hon menar på att illamåendet som tvingar många kvinnor att äta en ganska tråkig och intetsägande kost under de tre första månaderna är en evolutionär försvarsmekanism avsedd att hindra kvinnor från att äta mat som kan göra fostret illa. Profet menar att illamåendet är bra och istället för att försöka ta bort det, bör kvinnor lyssna till det och undvika föda som de upplever som oaptitlig. Det gäller framförallt vissa grönsaker som har höga halter av naturliga gifter i dem, bl.a. kålväxterna. När fostrets organ har bildats är fostret inte längre lika känsligt.

Nesse och Williams menar att om Profets teori stämmer torde illamåendet omfatta den tiden fostret är som känsligast samt främst omfatta mat med höga halter av gifter. Mycket tyder på att så också är fallet. Att ta medicin mot illamåendet eller tvinga i sig mat mot sin vilja underminerar därför kroppens eget försök att skydda fostret.

Järnbrist och järn i bröstmjölk
Vid sjukdom sjunker kroppens järnnivå vilket tidigare har ansetts vara en följd av sjukdomen. Men Nesse och Williams skriver att bakterier behöver järn för att överleva. Därför kan man anta att kroppen själv sänker sin järnnivå för att "svälta ut" sjukdomen. De åberopar många studier som visar att järntillskott vid sjukdom faktiskt kan öka sjukdomens längd och svårighetsgrad vilket bevisar deras antaganden. De pekar också på att i bröstmjölk är järnet bundet på ett särskilt sätt som omöjliggör att bakterier kan ta tillvara järnet. Bröstbarn har också mycket färre infektioner än flaskbarn som ges komjölk med mycket lägre halter av bundet järn.

Feber
Här diskuterar Nesse och Williams den forskning som tyder på att feber är ett kroppsligt försvar vid sjukdom och att febernedsättande medel kan förlänga eller till och med försvåra sjukdomen. Studier av barn med vattkoppor visade att barn som fått något febernedsättande medel som Alvedon tog i snitt 24 timmar längre tid på sig att tillfriskna. Vissa sjukdomar kan också förvärras av att kroppen störs i sitt arbete att tillfriskna och kan i värsta fall t.o.m. leda till döden.

Nesse och Williams menar dock att det inte går att kategoriskt säga att febernedsättande medel ska undvikas - tvärtom finns det tillfällen då de är av godo. Men däremot är det viktigt att vara medveten om att man stör kroppens eget försvar när man använder dessa medel. Som förälder kan man därför gärna alltid diskutera nödvändigheten med en läkare innan man ger febernedsättande medel.

Bröstcancer och livmodercancer
Vår moderna livsstil skapar en hel del av vår ohälsa, menar Nesse och Williams. Våra kroppar är skapade att leva under ganska annorlunda livsvillkor än dem vi har idag. Ett exempel på det är hur kvinnor under större delen av människans historia fött och ammat barn större delen av sitt fertila liv. De upplevde kanske 150 menstruationer, medan moderna kvinnor upplever närmare dubbelt så många samtidigt som de riskerar att drabbas av livmodercancer och bröstcancer. Man vet idag att amning minskar risken för bröstcancer samt att vissa preventivmedel tycks ge ett visst skydd mot livmodercancer. Nesse och Williams ser en koppling här och menar att sjukdomar skulle kunna förebyggas genom att ta mer hänsyn till kvinnors biologiska förväntningar vid behandling och medicinering.

Några andra frågeställningar som tas upp i boken är, kapplöpningen mellan virussjukdomar och kroppens immunsystem, varför sexuella relationer ser ut som de gör och varför människan åldras.

av Cecilia Moen

tillbaka till hälsa

 

 

 

 

 

 

© 2007 Cecilia Moen. Material får endast användas under vissa villkor - läs mer här