Lyckokänslor är kroppens belöning när man lever på ett sätt som gynnar kroppen, för det som gynnar livet ökar överlevnadschanserna. Evolutionen har drivit fram lyckan som motivationskraften i livet.

Lycka och de signalsubstanser som ger upphov till lycka återfinns hos alla levande varelser.

Modern hjärnforskning har visat att människan får lyckokänslor vid två olika tillfällen och på två olika sätt. Dessa två lyckokänslor kan kallas för glädje och njutning. Glädje är den lyckokänslan som uppstår när vi blir medvetna om något vi vill ha och blir aktiverade och njutning är den lyckokänsla som kommer när vi tycker om det vi gör.

När vi känner lyckokänslor upplevs livet som meningsfullt och enkelt. Glädje kan komma som ett rus medan njutning kan infinna sig sakta och stillsamt.

Glädje hänger ihop med att vilja ha något. Evolutionen har skapat oss att bli motiverade att söka upp det som behövs för att överleva. Det är vår önskan som sätter igång lyckokänslan och den styrs av lustmolekylen dopamin. För att känna glädje måste vi först bli medvetna om något vi vill ha. Då tänds delar av vår hjärna upp och vi blir fulla av det vi kan kalla för förväntan, längtan, nyfikenhet och drivkraft.

Vid njutning utlöses andra signalsubstanser, opioider. De finns för att göra allt det som är livsnödvändigt njutningsfullt. Allra livsnödvändigt för vår djurart är att äta, fortplanta sig och ta hand om barnen. Dessa aktiviteter belönar kroppen mer än några andra.

Lycka kan man säga är en effektiv rundgång mellan glädje och njutning. Vi söker upp det vi behöver och njuter sedan av det.

	En bra bild av denna rundgång är det lilla barnets lycka över amning. Barnet tultar omkring, får syn på sin mamma/brösten och ögonen lyser upp. Åsynen av mamman (kopplat till ett inre behov) aktiverar barnet att röra sig ditåt. Glädjeruset infinner sig och barnet strålar av lycka medan det rör sig mot sitt mål.
En stund senare har glädjen bytts till njutning vid bröstet. Barnet är fortfarande lycklig men på ett annat sätt än strax innan.

Mycket tyder på att denna positiva rundgång är människans ursprungliga vardagstillstånd. I vår kontrollerande kultur hindras ofta barn att fritt få följa sina egna impulser och glädjen/drivkraften förbytts till försiktighet och osäkerhet. Istället för att dopamin får fritt spelrum, släpper hjärnan en dämpande signalsubstans som motverkar det, en signalsubstans som bromsar och "säger" du kan inte få det du vill ha.

Kommentarer som akta dig!, nej du får inte och sluta upp med det där fungerar alltså som glädjedämpare. Det syns i barnets ögon som med tiden tindrar alltmer sällan.

Njutning är kroppens signal att det som sker ska fortsätta. När njutningen slutar infinna sig är det ett tecken att kroppen har blivit "mätt". Forskning har t.ex. visat att njutning över mat är allt annat än lyx, det är kroppens sätt att styra energihushållningen. Följs lusten får kroppen i sig rätt mängd föda.

Genom att förstå skillnaden mellan glädje och njutning och att de kompletterar varandra, får man en bra modell att förstå saker som varför småbarn kan bli så glada för julklappar men sedan tappa intresset. Det som ger mest lycka är det som ger upphov till både glädje och njutning d.v.s våra biologiska basbehov.

Det är med våra sinnen vi får in den information vi behöver för att bli aktiverade = uppleva glädje. Ju mer skärpta våra sinnen är desto mer glädje kan mätas i hjärnan. Glädje hänger därför också ihop med att vara närvarande i nuet och helt medveten om det man uppmärksammar.

• ge barnet fria möjligheter att utforska och testa sin omgivning
• undvik att förklara allt och förekomma barnet
• låt det lilla barnet använda en vuxen som centrum att krypa ifrån och tillbaka till
• undvik som vuxen att initiera samspel som rör barnets kropp
• gör inte omgivningen "lättare" för barnet, tex genom att hämta saker åt det, eller öppna saker åt det, det minskar barnets glädje
• avbryt inte barnets njutning
• följ dagens rytm istället för fasta rutiner
• hitta "lycko-receptet" för just din familj, det kan tex vara vilka tider ni mår bra av att äta och sova
• bekräfta barnet i att stimulera sinnena, tex genom att lukta en stund på maten innan man börjar äta. Genom att maximera glädjen inför njutningen att äta stimuleras en ökad utsöndring av lyckomolekyler, både dem för gläjde och njutning.

Som förälder kan man också låta sig inspireras av det lilla barnets förmåga att känna lycka. Denna förmåga kan tränas upp när som helst i livet.

av Cecilia Moen 

Större barn : I takt med att barnet växer upp kan det hamna i olika glädjedämpande miljöer. Genom att hemma fortsätta ge barnet frihet kan man motverka effekten av dessa miljöer. Ibland måste barnet göra ingenting en stund för att hitta tillbaka till sig själv och därför innebär friheten hemma också brist på påtvingade aktiviteter, hur välmenande de än är.