ABC Nättidning för nyfikna föräldrar

 

 

Arkiv

tillbaka till amning

juni 2005

ge amningsfördelar vid flaskmatning

 

tips för den som inte kan amma men vill ge barnet så många amningsfördelar som möjligt - amning är mer än bröstmjölk!

 

Mata

Ett alternativ till flaskan är tillmatningsset som gör att man kan ge ersättning via slang och låta barnet suga vid bröstet som vid amning. Fördelarna med det är att det tar längre tid för barnet att äta, barnet får arbeta med käkarna och får uppleva samma hudkontakt som vid amning. Kontakta Amningshjälpen för information och hjälp att komma igång med det.

Ger man flaska kan det vara lämpligt för det lilla barnet att ge små portioner ofta och se till att barnet ligger i famnen mage mot mage som vid amning och inte på rygg som det tyvärr ofta visas på foton - detta underlättar för barnets outvecklade matsmältningssystem (är detta svårt pga stor byst, otymplig flaska eller obehagskänslor, prova att ha barnet i en mer upprätt ställning mot kroppen). Ta pauser ofta. En amningsstund tar tid - låt flaskmatningen ta tid också. Prova olika napphål för att hitta en som passar ditt barns takt. Prova också olika napphål för olika behov - en som det rinner lätt igenom kan vara bra i början av en måltid, en som det rinner lite igenom kan vara lämplig i slutet när barnet börja somna in eller vill mest snutta. Ha gärna mycket hudkontakt, dra tex upp tröjan vid matning för att ge samma kontakt som vid amning.

Psykosocial kontakt

Den psykosociala kontakten spädbarnet får vid amning kan ges vid flaskmatning genom att följa några enkla regler: barnet får flaskan endast i samband med fysisk närhet, barnet positioneras så att det kan pendla mellan att ta ögonkontakt och titta bort, matning sker med små pauser och flaskan/nappen får fungera som ersättare för bröstet närhelst barnet önskar det (flaskan kan vara tom). Ett sätt att skapa pauser (bröstmjölken kommer i vågor) är att ha flera flaskor med lite i varje eller att ta bort flaskan och byta napp på den under matning. Det blir krångligt och tar längre tid - men den psykosociala kontakten handlar just om att lära sig att vara i ett samspel.

Nappanvändning

Barn snuttar vid bröstet när de vill vila i famnen eller somna in. De snuttar också när de blir oroliga, tex vid besök av främlingar. Bröstet fungerar som en trygghetsankare. Tips: ha barnet i famnen och låt det suga på ett finger, alternativt ha en napp i munnen.

Obs ge napp endast i samband med fysisk närhet. När barnet börjar röra på sig, ta bort nappen innan barnet flyttar sig ifrån famnen. Ett tips kan vara att föräldern har nappen på ett snöre runt sin hals.

Med ett barn under 3 månader, använd helst fingret för barnet att snutta på - barnets outvecklande nervsystem behöver så mycket kontakt som möjligt med en annan levande kropp. Håll gärna barnets huvud i närheten av hjärtat, alternativt uppe vid axeln (se nedan om lukt).

Lukt

Luktsinnet är utvecklat vid födelsen, men upplevelser är viktiga för att stärka sinnet. Amning ger barnet en viktig luktupplevelse. Otvättade bröst ger en större luktupplevelse än tvättade bröst som i sin tur ger en större upplevelse än enbart flaska. Efter brösten är halsen den kroppsdel som luktar mest för spädbarn. Tips för den som inte ammar: håll spädbarnet nära brösten ofta, dra gärna upp tröjan. Om det är obekvämt eller obehagligt att hålla barnet vid brösten: håll barnet upprätt mot axeln så det får snusa i din hals. Undvik parfym, parfymerade tvål och hudkrämer.

Smärtlindring

Bröstmjölk innehåller ämnen som verkar lugnande och smärtstillande. En droppe mjölksocker på tungan har vid test visat sig ha en lugnande effekt på spädbarn. Tips: ha mjölksockertabletter hemma, krossa ett vid behov, slicka fingret och täck det med lite mjölksocker och låt barnet suga på det. Homeopatpiller är gjorda av mjölksocker och homeopatmedlet Chamomilla kan ges vid tandsprickning. Oavsett om medlet fungerar har mjölksocker bevisad effekt.

Ersättning

Bröstmjölk smakar olika beroende på vad mamman äter. Variera därför gärna ersättningen och växla mellan olika märken, gärna under samma dag. Varierande smak tros ha betydelse för barnets utvecklande smaksinne. Med ett större barn som dricker ersättning/välling, blanda gärna in andra smaker.

Sockernivåerna i ersättning är annorlunda än i bröstmjölk. Bröstmjölk innehåller bl.a. oligosakkarider, kedjor av sockermolekyler som förstärker immunsystemet och gynnar tarmbakterierna. Studier av nyfödda som ges ersättning med tillskott av oligosakkarider visar att de får nästan lika höga nivåer av goda tarmbakterier som nyfödda som får bröstmjölk. På hälsokostbutiker kan man köpa fruktoligosakkarider (en knivsudd täcker barnets dagliga behov).

Hormonerna hos mamma som inte ammar

Prolaktin, som också kallas amningshormonet, uppträder vid många andra tillfällen och är ett hormon som bl.a. ökar lusten att skydda barnet. Även den som inte ammar får en ökad nivå av detta hormon, genom att vara i fysisk kontakt med barnet.

Oxytocin, som verkar som utdrivningshormon vid amning, utsöndras också vid fysisk närhet och mamman som inte ammar kan öka nivåerna av detta "må-bra" hormon genom att ge sitt barn massage, få massage själv, äta långsamt med barnet i famnen, mm. Detta hormon gör det lättare att somna om efter att bli väckt om natten. Det finns också som sprej och har du som inte ammar en nyfödd sömnbrist - prata med en barnmorska om att testa att ta en dos av det under natten. Oxytocin ökar inte antalet timmar man sover, men gör att man sover mer effektivt och vaknar mer utvilad.

När barnet börjar med annan mat/dryck

Amning skiljer sig från annan mat och dryck. Skapa samma skillnad även vid flaskmatning. Låt det lilla barnet som börjat med annan dryck att dricka ur ett vanligt glas eller en annan typ av behållare än flaskan. Låt flaskor och nappar hänga ihop med kroppskontakt med föräldern. Låt den nya behållaren hänga ihop med barnets växande självständighet.

OBS råden i denna artikel är tänkta som inspiration - rådgör alltid med läkare eller annan kunnig person innan du tar beslut som rör ditt eller ditt barns hälsa 

av Cecilia Moen

tillbaka till amning

 

 

 

 

 

 

© 2007 Cecilia Moen. Material får endast användas under vissa villkor - läs mer här