Att sätta barnet i centrum kan beskrivas på många olika sätt. En negativ beskrivning kan vara att föräldern underordnar sig barnet. En mer positiv beskrivning kan vara att föräldern försöker sätta sig in i barnets perspektiv. Oavsett ordval så handlar det om att fokusera på de behov föräldrarna upplever att barnet har.

Att vara barncentrerad är idag ett vanligt sätt att förhålla sig till spädbarn/småbarn. Barncentreringen vänder sig emot den tidigare auktoritära modellen och ställer barnet i centrum. Men barn behöver inte underdåniga förälder utan förälder som är tillgängliga. Tillgänglig är inte samma sak som någon som riktar hela sin uppmärksamhet på barnet. Tillgänglig är en person som när barnet initierar ett samspel, svarar på det samspelet.

Barn föds inte med kunskap om vad som är acceptabelt samspel. De lär sig det genom att samspela med vuxna som visar ett bra samspel. Om ett barn testar ett samspelsmönster som man inte tycker om, ska man inte delta i samspelet. När man deltar i ett samspel så visar man att samspelet är normalt.

Beskrivningar av jägar/samlarfolk visar att föräldrar ofta svarar på olämpliga samspel med skratt. Man ser barnet som "tokig" för så gör inte en riktig människa. Barn kan behöva utforska var gränsen går mellan människa och tokig. Det viktiga är att inte själv bli dragen över gränsen, utan att man stannar kvar i vad det är att vara riktig människa.

Att hitta sin väg ur barncentreringen

Alla människor är jämställda på det känslomässiga planet. Har man inte fått uppleva villkorslös kärlek kan man sakna denna inre visshet. Då kan det hjälpa att veta att barn behöver vuxna som är förankrade i sina egna känslor. Genom att lyssna på sig själv kan man komma närmare de egna känslorna.

Tips för en icke-barncentrerad vardag

• När du behöver göra något, gör det, tillsammans med barnet. Om du måste gå iväg, utgå från att barnet vill följa med och plocka helt enkelt upp det och sätt det på din höft. Fråga inte barnet om det vill vara med. Den frågan passar först när barnet är mycket större och kan ta vara på sig själv. Utgå ifrån att ett litet barn alltid vill vara med.
• Även om du bara rör dig inom ditt hem, ta alltid med dig det lilla barnet. Barnet ska följa dig under din dag och inte motsatsen.
• Fråga aldrig barnet om lov för sånt som rör din egen kropp och liv.
• Respektera att barnet bestämmer över sin kropp.
• Ge barnet möjlighet att tillfredsställa sina behov, men bestäm inte vilka behov det har.
• Respektera din egen kropp och tillåt aldrig barnet göra något mot din kropp som du upplever som smärtsamt eller obehagligt.
• Respektera dina egna kroppsliga behov och sov och ät när du behöver göra det.
• Ge inte det lilla barnet en massa alternativ. Erbjud istället saker och acceptera barnets svar.

Se även tidigare artikel i samma ämne

av Cecilia Moen med tips och erfarenheter från diverse familjer samt Jean Liedloff