I sin bok Människan, Kulturen och Evolutionen går Tomas Ljungberg igenom de psykologiska teorier som finns om människan idag. Han diskuterar dem utifrån perspektivet att den vård dagens barn får inte ser ut som den gjort under människans evolution, och såsom det fortfarande ser ut i vissa traditionella samhällen (se även tidigare artiklar nedan).

De psykodynamiska teorier som finns idag beskriver de första månaderna som en tid av outhärdlig ångest. Eftersom föräldrar inte ses göra något som kan ge upphov till denna ångest, anses den bero på barnets fantasier eller förvrängd verklighetsuppfattning. Ljungberg påpekar att denna syn utgår ifrån att det moderna sättet att vårda barn är tillräcklig. Men sett utifrån hans perspektiv att människobarn förväntar sig bla ständig hudkontakt, fri amning och ett otvunget känslomässig samspel med sina vårdare, kan man förstå varför spädbarn kan uppleva de första levnadsmånaderna som ångestfyllda.

Inom den psykodynamiska teorin menar man också att det finns ett antal "normala" ångestkällor som alla människor har. De har sin grund i barnets existensiella situation. Ångesten för hjälplöshet och beroende är en av dessa. Ljungberg menar att denna form av ångest är relaterad till hur barnet upplevde den tid då det var beroende av sina föräldrar. Hos jägar/samlarfolk har man positiva känslor och minnen kring att vara hjälplös och beroende, medan i vår kultur har de flesta en stark ångest för detta .

En annan vanlig ångest sägs seperationsångest vara, vilket man tror är ytterst en ångest för döden. Ljungberg skriver:

Sett utifrån synsättet i denna bok är seperation, dvs att vara existensiellt övergiven som barn, ett faktum för i stort sett alla människor uppväxta i det västerländska samhället. - - - Att vara "övergiven" på det sätt som barn i det västerländska samhället är, t ex att de lämnas att sova ensamma på natten, att de kan lämnas ensamma gråtande i ett mörkt rum för att somna om själva etc, är för barnet existensiellt detsamma som att ha lämnats ensam för att dö (ty barnet "vet" inte att föräldrarna senare har för avsikt att komma tillbaka). Det är därför fullt följdriktigt att seperationsångestens yttersta uttryck är ångesten för döden.

av Cecilia Moen

Se även tidigare artiklar om Tomas Ljungberg:

Introduktion till Tomas Ljungberg
Intervju om föräldraskap
Intervju om amning

Lästips: Tomas Ljungbergs bok finns på Universitetsbibliotek, många vanliga bibliotek, samt från Exiris förlag.