Den dominerade synen idag är att närsynthet är ärftligt och att det enda botemedlet mot närsynthet är glasögon eller operation.

Det som främst talar emot att närsynthet är ärftligt är ökningen av närsynthet under det senaste århundradet. Vidare existerar inte närsynthet bland urbefolkningar. En studie av innuiter på 60-talet visade att 0% av de äldre generationerna led av närsynhet, men närmare 60% av barnen.

Läsning tros vara en faktor

Vad är det som gör att fler och fler ser så dåligt? Sett ur ett evolutionärt perspektiv kan inte närsynthet vara ett normal tillstånd - individer med ärftlig närsynthet skulle ha haft svårt att klara sig under vår tidigare existens som jägare/samlare och selekterats bort. Därför tror många att svaret bakom närsynhet måste hittas i vårt sätt att leva.
Det mest ansträngande för människans ögon är att titta på objekt som befinner sig nära. Om ögonen ständigt tvingas fokusera på näraliggande objekt kan seendet förändras och objekt på avstånd blir otydliga. Studier av apor i fångenskap har visat att de utvecklar närsynthet om de inte har möjlighet att fokusera ögonen på något som ligger på avstånd. Vad närsynthet beror på och varför ögat förändras finns det flera olika teorier kring. Idag är dock många överens om att skolgång, med sin inriktning på läsning, är en faktor bakom ökningen av närsynthet och det finns många befolkningsstudier som stödjer detta.

Modern kost påverkar ögats form

Loren Cordain, som forskar kring vad modern kost har för betydelse för vår hälsa, menar att svaret är inte så enkelt. Han tror att det är flera faktorer som verkar i kombination för att vissa individer ska utveckla närsynthet. Han påpekar att innuiterna var vana vid handarbete under den långa, mörka vintern, något som måste betecknas som ansträngande för ögonen. Istället är det den moderna kosten som verkar som den utlösande faktorn tror han. Behandlade kolhydrater, framförallt i form av vitt mjöl och socker ger förhöjda insulinnivåer och ökade mängder av tillväxthormon i kroppen, vilket inverkar negativt på ögonens form.

Felaktigt sätt att använda ögonen

En annorlunda teori utvecklades av William Bates för drygt 100 år sedan. Han menade att närsynta har lärt sig att använda ögonen på ett felaktigt sätt och att det finns ett samband mellan prestationskrav och närsynthet. Barn som lär sig att de måste svara, måste kunna, tenderar att knipa ihop och anstränga ögonen när de möter en okänd bild, vare sig det är på avstånd eller nära. Och ju mer de anstränger sig, desto mindre ser de. Bates utvecklade en avslappningsmetod som används än idag. Han trodde också att närsynta kan förbättra sin syn genom att titta på kända föremål på avstånd.

Idag finns ett flertal organisationer som verkar för att informera om olika teorier bakom närsynthet. De informerar om alternativ, främst olika profylaktiska saker: att spädbarn ges möjlighet att fokusera på saker på avstånd, att undvika långvarig tittande på tv, dator eller i böcker, vara utomhus ofta, men även olika ögonövningar för de som har blivit närsynta.

av Cecilia Moen

För att läsa mer se bl a:
The International Society for the Enhancement of Eyesight