|
Kosten viktig för hälsan
Idag anses felaktig kost vara den huvudsakliga
orsaken bakom många sjukdomar som t.ex. cancer. Men vad
är det vi ska äta för att må bra, teorierna
tycks ju bara avlösa varandra? Att se frågan ur ett
evolutionärt perspektiv kan kanske hjälpa oss till
ett svar.
Kroppen kan inte hantera viss
mat
Under en utveckling över miljontals
år, med start redan då våra avlägsna förfäder
kröp upp på torra land, har vår kropp lärt
sig att hantera och utnyttja den föda som finns tillgänglig
i naturen. Med jordbruket förändrades människans
matvanor och hon kom att förlita sig mer och mer på
odlad mat och mindre och mindre på de resurser som finns
i naturen.
Det är påfallande hur drastiskt annorlunda födan
är hos den moderna människan jämfört med
maten vi byggdes för. Detta inser vi om vi betänker
att omkring 75% av kaloriintaget hos dagens svenskar tillförs
från livsmedel som i praktiken inte fanns tillgängliga
förrän de senaste 10.000 åren: mejeriprodukter,
matfett, socker, spannmål och energigivande drycker.
Så skriver Staffan Lindeberg, svensk
läkare och forskare inom evolutionsmedicin, i inledningen
till Hälsa och ohälsa under forntiden - om evolutionsmedicinens
möjligheter.
Människan innan jordbruket
Sett i ett evolutionärt perspektiv
framstår förändringen från jägar-samlar
kultur till jordbrukskultur som något problematiskt. Med
denna förändring kom sociala problem som ägande,
ojämlikhet och slaveri. Ur hälsosynpunkt innebar den
en radikalt förändrad kost, med försämrad
hälsa som följd. Skelettfynd från forntiden visar
t.ex. att människan innan jordbruket var längre än
dagens människor. De visar också att många sjukdomar
som plågar människan idag förekom sällan
i forntiden, och jämförelser med jägar-samlar
folk idag visar att många sjukdomstillstånd går
att undvika.
Säd som orsak till sjukdomar
Att kroppen inte är evolutionärt
anpassad att äta säd betyder att kroppen har bl.a.
svårt att ta upp näring ur säd och svårt
att skydda sig mot de giftiga ämnen som finns i säd.
Det finns också ett ämne som kan ta sig igenom tarmen
hos en del individer och ut i kroppen där det bl.a. kan
sätta sig i olika organ och då orsaka en autoimmunreaktion,
då kroppen försöker försvara sig mot det
art-främmande ämnet.
Den forskning som sker inom området
har kopplat säd till ett flertal sjukdomstillstånd,
bl.a.
- benskörhet, järnbrist
-
eksem, astma och andra allergitillstånd
- autoimmuna sjukdomar som artrit
- närsynthet
- mentala problem
som autism, schizofreni, DAMP
- sämre försvar
mot virussjukdomar pga försvagade slemhinnor
Kan vi äta säd ändå?
Staffan Lindeberg nämner att gamla
metoder att hantera säd eliminerade delvis ett ämne
som heter fytinsyra. Fytinsyra hämmar upptag av mineraler,
järn och kalk (lustigt nog innebär detta att fullkornsbröd
kan vara skadligare än vitt bröd). Gamla metoder att
hantera säd, som surdegsbak och behandling av säd (genom
tvätt och uppvärmning) minskar på detta ämne.
Loren Cordain, amerikansk professor och
forskare, menar att vi behöver inte ta bort mjölprodukter
ur vår kost, utan huvudsaken är att få ner konsumtionen
till en lagom nivå. Han menar att runt 20-30% av dagsintaget
är lagom och anser att de flesta kroppar kan hantera denna
mängd. En del individer kan klara av mer, medan andra inte
klarar av någon mängd alls.
Vad kan man tänka på
som förälder?
För småbarn är amningen
av stor betydelse - forskning pekar på att bröstmjölken
har stort näringsvärde även för barn över
året.
Enligt denna syn kan man försöka
äta mer rotfrukter, fisk, kött (gärna vilt) och
frukt och försöka undvika säd (inklusive sojabönor
och majs), komjölk och socker. Vill man gärna äta
dessa moderna livsmedel kan man försöka rotera kosten
och undvika att äta dem varje dag. Att helt utesluta säd
etc. ur kosten kan vid första anblick verka svårt
rent praktiskt, men som med andra dieter handlar det framförallt
om vana och att hitta recept som fungerar i vardagen.
Om ett jägar/samlar folk som en gång
i tiden levde på Gotland skriver Staffan Lindeberg:
...barnen behövde säkert inga AD-droppar för
att undgå engelska sjukan och kanske växte de upp
till långa, välnärda individer med friska tänder.
De byggde upp sin benstomme utan mjölk. Deras kroppsvikt
ökade upp till 30-års åldern för att därefter
minska. ... Tanken svindlar inför den ursprungliga livsstilens
potentiella betydelse för dagens hälsoproblem.
av Cecilia Moen |