Kultur påverkar barns hälsa

I sin bok Our Babies, Our Selves, tar Meredith F. Small upp en ny vetenskap som heter etnopediatri - studiet av hur kulturella idéer kring föräldraskap påverkar barns hälsa. Genom att studera och jämföra olika kulturers behandling av barn hoppas forskarna få fram en bild hur olika föräldraskapsstilar påverkar barns hälsa, utveckling och överlevnad. Studier av barn har nämligen visat att vardagliga beteende som hur barn sover, äter och umgås med sin familj påverkar barns hälsa.

Spädbarnsgråt i olika kulturer

I västvärlden anses det normalt att spädbarn gråter mycket, men stämmer detta?

Spädbarnsgråt är en biologisk funktion, enligt Small, som skall påverka omgivningen. Gråt är barnets sätt att kommunicera behov. De studier Small tar upp i sin bok visar att gråt är normalt, och att det finns en gråtkurva som börjar vid födelsen, ökar vid cirka 6-7 veckor och sedan avtar.

Hur länge spädbarn gråter skiljer sig dock beroende på hur snabbt barnet får gensvar. Hos kulturer som hörsammar barnet direkt, hinner barnets små gny sällan utvecklas till riktig gråt. Västerländska föräldrar tar längre tid på sig att svara sina barn än andra föräldrar, och väljer även att ignorera gråt ibland. Effekten av detta är att västerländska barn gråter längre stunder än andra barn.

Hur ofta spädbarn gråter skiljer sig också. Spädbarn som får mycket närkontakt, genom att bäras och få sova brevid mamma, gråter mindre ofta än andra barn. Västerländska barn är vid jämförelser de barn som lämnas ensamma mest, och också de som gråter oftast.

Amningsmönster i olika kulturer

En studie av nyfödda drog slutsatsen att nyfödda kan med fördel ammas var 15:de minut, och så sker också hos en del kulturer. Men väldigt snabbt börjar barnet anpassa sig till det mönster mamman (ofta omedvetet) har. Bara några månader efter förlossningen skiljer sig amningsmönster kraftigt på olika håll i världen beroende på viket sätt som är det optimala för mamman att ge bröstet. I t.ex. västvärlden ammas barn med längre mellanrum mellan amningar, men med längre tid vid bröstet vid varje tillfälle. Enligt Small finns det ingenting som tyder på att det ur biologisk synvinkel spelar någon roll vilket amningsmönster som utvecklas, utan det är själva amningen i sig som är det viktiga för barnets hälsa.

Sömn i olika kulturer

En föreställning som finns i västvärlden är att om ett barn får sova med sina föräldrar så blir det känslomässigt bunden, vilket anses inte vara bra, då barnet ska vara så självständigt som möjligt. Men enligt Small finns det ännu inga studier som bekräftar att hur barnet sover påverkar det på detta sätt. Däremot finns det gott om bevis att det kan vara hälsovådligt att lägga barnet ensam i ett annat rum - McKennas sömnforskning har visat hur viktigt det är med närhet till modern samt att risken för plötslig spädbarnsdöd minskar när mamma och barn sover ihop (se tidigare artikel).

Den västerländska föreställning om hur barn ska sova (ensamma i ett tyst rum) är också nästan motsatsen till det sömnmönster spädbarn haft under människans långa utveckling. Rörelse, ljud och mänsklig kontakt påverkar barnet positivt, vad gäller hjärtfrekvens, andning och sömnrytm.

foto:John McCormick

Socialt umgänge det viktigaste

McKenna drar som slutsats av sin forskning att socialt umgänge och fysisk omvårdnad är samma sak för ett spädbarn. Och det är kanske inte så konstigt. En del forskare tror nämligen att förmågan att kunna hantera sociala regler, att klara av att dela med sig och fungera i en grupp är evolutionärt viktigare än t.ex. förmågan att kunna jaga. Därför är samspelet mellan barn och deras omgivning så viktigt.

av Cecilia Moen